Såklart att jag är frestad, går rätt in i din glöd
Vill bli återupplivad fast det kommer bli min död
Säger nej, men söker mig, till blickar som bränns
Du, som jag, har tröttnat, vi behöver nåt som känns
Ser inte en framtid med dig, inte heller något slut
Rör vid mig på riktigt, du vet, inifrån och ut
Vill kyssa dig förlåten, tro mig att jag kan
För tider under jorden, för löften som försvann
Lägg dig med ditt huvud vid mitt bröst
För en sekund vill jag vara den som ger dig tröst
Riv ner min mur eller stanna utanför
Våga är att inte ha nånting att skämmas för
Vem vill inte vakna med kärleken i famn?
Men vem vill säga nej till nästa främling utan namn?
Du talar om förlusten, att rädslan är vår skam
Om att slå förbi en världsbild för att ta sig ända fram
Lek inte med elden, den sprider sig allt mer
Allting som jag lärt mig, kommer brinna ner
Lek inte med elden, den växer med var vind
Dansar utan nåd och förlåter ingenting
Det är klart att jag är livrädd för att komma nära dig
Fast jag vill att du ska veta allt du inte vet om mig
Folk drömmer om att räddas men kärleken är skygg
Att vår mänsklighet är ensam hjälper inte mig ett dugg
Jag reser med mig själv, min skugga hack i häl
Börjar lära känna min själ alltför väl
Jag åker på mitt villkor och stannar när jag vill
Flyger till en annan stad när hjärtat säger till
Så vila just så nära att du ligger vid mitt bröst
Som om jag, och bara jag, kan ge dig tröst
Min klänning kvar på golvet, luften känns så skör
Jag vill känna här är vi, det är ingenting att skämmas för
Så fan för allt vi borde och allt vi inte får
Med ljuset kommer allt förnuft vi slängde bort igår
Så sätt mitt liv i brand och låt det gå utför
Vi blir väl ändå aska den dagen då vi dör?
Lek inte med elden, den sprider sig allt mer
Allting som jag lärt mig, kommer brinna ner
Lek inte med elden, den växer med var vind
Dansar utan nåd och förlåter ingenting